Staden inventerar invasiva främmande växter
Trafikkontoret, Stadsmiljö, Stadsrum aktivering informerar (Juni 2026):
Under den kommande perioden kommer kommunen att genomföra inventering av invasiva främmande växter runt om i staden, bland annat i och omkring koloniområden. Syftet är att uppdatera och förbättra våra kartor över var olika invasiva arter förekommer, så att vi kan planera framtida åtgärder på ett mer effektivt sätt. Inventeringen omfattar arter som finns upptagna på EU:s förteckning över invasiva främmande arter samt den nya nationella förteckningen. I vissa fall kan även bekämpning av arter komma att genomföras. Vi vill informera om att inventeringen sker i gångar och gemensamma ytor samt runt koloniområdet. Vi kommer inte att gå in på enskilda lotter.
Om ni upptäcker invasiva främmande växter på era lotter behöver ni begränsa dessa så de inte sprids vidare och om möjligt ta bort dem (tips om olika metoder för bekämpning finns i metodkatalogen på Naturvårdsverkets hemsida), ni får även gärna rapportera dem till kommunen via Stockholm stads Tyck-till app. Er kunskap om området är ett värdefullt bidrag i arbetet.
Att förebygga och bekämpa invasiva främmande arter är ett långsiktigt arbete som kräver samarbete. Tillsammans kan vi minska spridningen och skydda den biologiska mångfalden i området.
Från den 15 maj 2026 har vi i Sverige en ny nationell EU-lista för invasiva främmande arter.
Invasiva växter är arter som med människans hjälp har flyttats från sin ursprungliga miljö och sprider sig snabbt i sin nya omgivning. De orsakar allvarlig skada för ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa.
-
Inte får föras in i Sverige.
-
Inte får hållas i landet, även om det rör sig om sluten förvaring.
-
Inte får födas upp, även om det sker i sluten förvaring.
-
Inte får transporteras, med undantag för resor till en anläggning i samband med utrotning.
-
Inte får släppas ut på marknaden eller i miljön.
-
Inte får användas eller utbytas.
Här är några exempel på invasiva växter i Sverige:
- Parksallat
- Jättebalsamin
- Parkslide
- Jätteloka
- Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
- Sandlupin (Lupinus nootkatensis)
- Vresros (Rosa rugosa)
- Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius)
- Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)
- Strandkotula (Cotula coronopifolia)
- Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)
- Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
- Höstgullris (Solidago gigantea)
- Vattenpest (Elodea canadensis)
- Sjögull (Nymphoides peltata)
Naturskyddsföreningen – vi står upp för naturen (naturskyddsforeningen.se)
Parkslide – hör inte hemma på vårt koloniområde!

Negativa effekter
Snabbväxande med djupgående rötter. Tränger
ut inhemska växtarter, särskilt i fuktiga och
näringsrika miljöer. Förändrar hela ekosystem.
Kan med sina kraftiga djupa rötter tränga in i
byggnader och vattenledningar. Parkslide sprids
med underjordiska löpare
Vad kan jag göra?
Plantera inte parkslide i på din kolonilott och förhindra att arten sprids i naturen. Parkslide är svår att
bekämpa och enklast är att göra det medan plantan är liten. Det krävs ofta en kombination av
metoder. Ett upprepat skördande av växtens ovanjorddelar i några år, följt av behandling med
glyfosfat och slutligen täckning med markduk verkar lugna ner växten. Undvik grävning och
rotkapning då det finns risk att nya skott skjuter upp. Var försiktig vid hantering av växtavfallet. Det
får inte komposteras, lämnas i vatten, skog eller mark, eftersom det innebär en stor spridningsrisk.
Källa: Naturvårdsverket
Lägg växtavfallet i en sopsäck, förslut ordentligt och lägg den i brännbart på närmaste
återvinningscentral. Kontakta personalen på återvinningscentralen och berätta varför du slänger den
förslutna sopsäcken i brännbart.
Källa: Stockholm vatten och avfall